I nära ett år har en grym och skoningslös förföljelse pågått i Narg. Alla som på något sätt haft någonting olagligt för sig har blivit uppspårade av Lupas trogna anhängare och sedan bragda om livet. Hela byar och stadsdelar har blivit utplånade och många oskyldiga har också mist sina liv, för att inte tala om alla dem som mist sina hem och egendomar.
Det hela började på hösten förra året då det kom ett bud från Lupa. Hon utlovade en riklig belöning åt dem som kunde jaga upp personer tillhörande den undre världen. Det dröjde inte länge innan alla Nargs prisjägare samt många fler giriga personer hade samlats i Eríma, utanför Vargaklanens boning. Många hade redan med sig fångar för att bevisa sin kompetens. De blev alla erbjudna att tjäna som Lupas privata tjuvjägare. Ingen tackade nej för Lupa erbjöd generösa ersättningar för varje fånge de tog.
Utrensningen var till att börja med rätt småskalig. Tjuvar, smugglare, skökor och annat slödder blev uppjagade en efter en och alla blev ställda inför en domstol bestående av Lupa, andra medlemmar av vargaklanen samt Hendors prästerskap. Ungefär hälften av dem som ställdes inför rätta ansågs skyldiga till så stora brott att straffet blev hängning. Den andra hälften kom undan med spöslitning, skamstraff eller inget alls. Under den här fasen var det ännu inte många som förstod vad som höll på att hända, men eftersom Lupa snart insåg hur ineffektivt systemet var så blev undre världen snart medveten om att de gick sin undergång till mötes.
Jakten intensifierades. Jägarna blev själva domare och inte sällan var de mycket hårdare än domstolen hade varit. Inom den undre världen började man inse händelsernas allvar. Många försökte fly och gömma sig, men mycket få lyckades. Hederligt folk ville inte ha någonting med olagligheter att göra för då blev även de ett lagligt byte för Lupas jägare. Då den första snön föll färgades den omedelbart röd av blod.
Vid midvintertid brann stora delar av Eríma. Stadens slumkvarter totalförstördes och det är omöjligt att säga hur många personer, laglydiga likväl som laglösa, som blev lågornas rov. Vad man dock vet är att himlen i flera dagar lystes upp av okontollerbara lågor och att en tung rök lade sig över staden och gjorde det svårt att andas. Klagoskrin och plågade rop överröstade lågornas rytanden och vittnade om de omänskliga plågor som folk fick utstå då de fann sig fångade mellan väggar av eld.
Det enda som hindrade hela staden från att brinna upp var att stadsborna oavbrutet under branden bekämpade lågorna.
Förutom i Eríma så brann det även i Drémi, Remlý och Havhem. Dessa bränder var dock långt ifrån lika förödande som den i Eríma.
Vintern började övergå i vår och utrensningen fortsatte. Undre världens medlemmar gjorde några få försök till motstånd, men i det allmänna kaos som rådde var det svårt att organisera en mer bestående motståndstrupp. Då snön smälte var städerna så gott som fria från alla slag av laglösa. Lupas jägare gick skallgång i Härjeskog. Många flyktingar från Eríma, Havhem och Remlý mötte sin död i den vårgröna skogen tillsammans med alla de rövare som höll till där.
Under senvåren och sommaren har landsbygden finkammats och flera byar har totalförstörts eftersom de har gömt flyktingar från städerna. Byar med många handelsmän har också drabbats hårt. Utrensningen har nämligen så gott som utrotat hela Nargs handelsmannakår då man tidigt kom underfund med att det inte gick att dra någon tydlig gräns mellan handelsmän och hälare.
Nu anses landet vara helt fritt från den besvärande kräftsvulst som undre världen så länge utgjorde.
Om spelvärlden (28/10/06)