För några hundra år sedan kom den stora rövarhövdingen Ziderr till den skogstäta dalen för att slå sig ner för gott. Dennes efterkomlingar bildade klanen Ziderr, vilken hädanefter skulle komma att härska över röveriet i trakten och leva och frodas.

Till den styrande delen av släkten föddes två bröder; Cortiv och Masys. Dessa var gladlynta, handelskraftiga och oskiljaktliga. Med dem såg man att klanen skulle gå en fortsatt god framtid till mötes. Men så hände något oförutsett. Split av okänt upphov slog sig in mellan bröderna och gjorde dem vreda mot varandra. Inte ens faderns vädjan på dödsbädden förmådde bryta detta.

Efter klanledarens död splittrade bröderna släkten i två delar och tog sina respektive anhängare till olika delar av dalen. Deras trätan färgade av sig och de två sidorna kom att beakta den andra med uppenbar fientlighet. Endast respekten till klanen och ömsesidig bevarelsekraft hindrade de två sidorna att drabba samman, och med tiden skulle rivaliteten och misstron försvaga klanens grepp över dalen.

Nu är nya farligare tider komna. Uppmuntrade av det förtvinande maktgreppet över dalen letar sig kronofogdens knektar in i skogen för att göra sig av med röveriet en gång för alla. Samtidig anländer grupper av utomstående rövare som kretsande korpar ovanför ett döende djur på jakt efter herraväldet. I detta ser bröderna Ziderr endast en utväg; Klanen måste återförenas. Men är det alls möjligt efter all denna tid och stridighet? Kan 50 år av hat och träta verkligen överbyggas? Och vad var det egentligen som sådde splitet mellan de två bröderna?

I sommarnatten, vid klanens gamla huvudgård mitt i dalen, skall nu ordnas ett riktigt gästabud. Dess mål är att om möjligt återknyta släktbanden. Dock är båda sidor skeptiska på gränsen till misstroende till detta. Ändock måste de lyda sina Cortivs och Masys kallelser. Men så länge köttet är mört, mjödet är rikligt och svärdet finns nära till hands verkar kvällens försoningsfest så god som någon annan idé som någonsin kläckts i den splittrade dalen.