"Ryktet hördes först från lindarna i Vasaesplanaden; Den hade fortfarande inte hittats. Paniken spreds med den lätta vinden från Metviken och ju lägre solen sänkte sig desto starkare blev känslan av hjälplöshet. Snart måste de göra något, de som var lite för annorlunda, de med hemligheter, annars skulle hela världen se det som aldrig fick visas, det man bara kunde ana under ytan…"

Sanningen börjar skina igenom hos bägge sidor och alla döljer sig bäst de kan som alltid, man går samman. Tunga kängor följer bara fötter. Trummorna skall snart börja ljuda. En dans skall dansas, en fest skall hållas, lögner vävas, men något är fel, väldigt fel. Alla känner det, något ödesdigert i luften, vad som helst kan ju hända en sommarnatt…

Sagan om de sällsamma… 27.6.09