Filmfilmfilmfilmfilmfilmfilm

[dragonlady]

Enchanted

Det klassiska animerade Disneyäventyret möter den moderna romantiska komedins verkliga värld! Vi får följa den vackra prinsessan Giselle (Amy Adams) när hon förvisas från sitt magiska (och animerade) land till vår tids Manhattan av den elaka drottningen (Susan Sarandon). Chockad av den nya miljön där människorna inte riktigt lever efter filosofin ”så levde de lyckliga i alla år” letar Giselle efter att få komma tillbaka till sin animerade värld. Men när Giselle blir förälskad i en advokat (Patrick Dempsey), trots att hon redan är bortlovad till sagoprinsen (James Marsden) ställs hon inför ett stor fråga: kan en romans med sagoprins överleva i den verkliga världen?

Det låter kanske lite rörigt med animation tillsammans med den "riktiga" världen,men de har faktist fått filmen riktigt sevärd även om man kunde gissa sig ganska långt på förhand hur den kommer att sluta...men,hej,det är en disneyfilm,det kan ju inte sluta annat än med att "de levde lyckliga i alla år". James Marsden passade perfekt i rollen som prinsen och Pip var bara för urgullig!
Den hade en hel del hjärta och drev friskt med sig själv, vilket jag uppskattade. Den är en disney film, på gott och ont, men om man har det i bakhuvudet när man ser den så är den väl värd att uppleva.

Betyg:
4/5 förgiftade äpplen

[Kristoffer]

Hairspray

Oj vilket glädjepiller! Massor med sång, dans och härliga pastellfärger. Nykomlingen Nikki Blonsky är riktigt söt som tonåriga Tracy Turnblad, som ställer föråldrade värderingar och skönhetsidela på skam. John Travolta är urläcker som kvinna (:)) och Christopher Walken visar att han är bra på att dansa. 4/5 fluffiga hårkreationer

[Kristoffer]

Nosferatu, nattens vampyr

Den här hade jag tänkt se som uppvärmning inför vampyrlajvet 19.12, som ju aldrig blev av. Nå hursomhelst så är det en verkligt bra film, en godbit för vampyrfilmskonnässören. En oerhört sminkad Klaus Kinski () spelar greve Dracula och OK, jag tycker hans sätt att spela rollen är lite konstigt, och det är filmens svaga punkt. Bruno Ganz är mycket bra som Jonathan Harker. Det ligger en tät stämning över hela filmen; det här är nog en av de mest stämningsfulla filmer jag sett. 4/5

[Kristoffer]

Jag har sett massvis med film under jullovet. Här föjer ett axplock av de bästa.

The Prestige
Som bekant så handlar filmen om två magiker (illusionister) spelade av Hugh Jackman och Christian Bale som försöker överträffa den andres trick, och hur denna rivalitet för dem in i en allt blodigare kamp där insatsen höjs alltefter. Handlingen kränger och svänger och man måste ha ögonen öppna för att hänga med. Slutklämmen är i en klass för sig, men mest av allt gillar jag att den handlar om illusioner, trick, teater, performance, lajv... 4 kortlekar

Henry V
Shakespeares historiska drama i en påkostad filmatisering gjord av Kenneth Branagh. Slaget vid Agincourt skildras mycket realistiskt; här är det regn och lera, svidande sår och levrat blod som gäller. Ett "måste" om man gillar historisk krigsfilm. 4 engelska lejon

Die Hard 4
Har aldrig varit nåt megafan av DH-serien, men den här överraskade mig positivt. John McClane (Bruce Willis, vem annars?) ger sig av efter en dataterrorist som kan slå ut hela USA:s infrastruktur. Höga insatser i potten således, 4 terrorister

The Rutles
Eric Idle har gjort denna film som handlar om bandet The Rutles, med fyra långhåriga Liverpoolkillar som slår igenom och lever livet. Som ni förstår är detta en parodi på The Beatles. Skickligt gjord med nyhetsklipp och fejkade intervjuer. Påminner lite om This Is Spinal Tap men är inte lika bra. 3 långa luggar

Afrikas drottning
Humphrey Bogart spelar en flodbåtskapten mitt inne i mörkaste Afrika och vars uppdrag är att transportera en medelålders engelsk dam (Katherine Hepburn) bort från det tyskockuperade Centralafrika (året är 1914) till brittiska kolonier. Det värsta problemet visar sig inte vara krokodiler eller tyska soldater utan hur de ska stå ut med varandra! Ett klassiskt äventyr, vackert filmat on location. 4 krokodiler

[PaxMayne]

http://movies.clevver.com/video/118580/ ... railer.php

Hum. Trailern såg ju sådär halvmysig ut - en helt normal, vanlig fantasy-film... Men läste jag BOLL där i början???

http://movies.clevver.com/video/118597/ ... iler-1.php

Så, där kom den då, äntligen... Vad tycker ni? Ser det lockande ut?

[Dejan]

Jahas, jahas... Nog läste du rätt alltid, Uwe Boll Director... men jag måste säga att In the Name of the King såg mycket mer lockande ut än Narnia. Din beskrivning - helt normal, vanlig fantasy-film - håller jag med om. Inga förväntningar på den, men den kan vara mycket bra. Vi får se.

Jag tror problemet med Narniafilmerna åtminstone för mig, är att de försöker göra dem episka. Utgående från böckerna så är det absolut inte en sådan bild jag har av Narnia, vilket leder till att jag inte kan låta bli att himla med ögona åt filmerna. Prince Caspian såg på inga vis lockande ut, men jag antar att det ändå blir att fara och se på den. Om inte annat så att stöda genren. Vi vill ju se fler fantasyfilmer, fast alla inte är så bra (bävar redan inför den kommande Shannara-filmen...).

EDIT: Hehe, det här var forumets 3000:nde inlägg

[Darulf]

I am Legend

Tyvärr höll inte det jag lovat mig själv. Jag såg filmen före jag läst boken. Där är halva upplevelsen förstörd. Men om jag förstått saken rätt så har man ändrat en del grejer, så det kanske inte helt och hållet är samma sak.

Nå, tilll filmen. Will Smith spelar militäröverste och vetenskapsman Jack Neville som är typ den ände som är kvar av mänskligheten. Resten är döda eller odöda. Om dagarna jagar Neville mat och föröker bevara sin mänsklighet. Om nätterna gömmer han sig. En tärande existens utan mycket hopp.

Jag måste säga att jag inte blev så imponerad av denhär filmen. Den var stundtals förutsägbar och i slutänden kändes det som en urvattnad version av 28 days later. Och vad kommer till historien så har detta redan använts i ett antal filmer. Resident evil exempelvis.

2/5 hjortar i storstan

[Kristoffer]

R.I.P. Roy Scheider



"You're gonna need a bigger boat."

[Dejan]

Arn

Kom just hem från premiären... SE DEN! Böckerna trogen, fantastiskt överförd till film, levande, medryckande, STÄMNING!

5 Folkungar av 5

[Darulf]

[Miyo]

[Darulf]

[Darulf]

Var och kollade Arn Tempelriddaren nu på torsdag. Det var sista dagen den visadeså gloria. Sal 5 är stor som min ficka. Jag känner folk som har bättre bio hemma...

Men, till filmen.

Alla som läst Arn-böckerna vet hur bra de är. Till filmens fördel skall nämnas att den följer handlingen i böckerna troget, även om det endast skummas av de viktigaste dragen. Arn växer upp, blir skickad till kloster för att föräldrarna är blir lite väl uppskärrade över hans fall från ett vakttorn. När han kommer hem blir han involverad i klanpolitik, svek och allt möjligt som Arn är för godsint för att helt förstå.

Filmen, liksom böckerna, är tredelad. Denna är den första av triologin. Den är inspelad i vackra landskap, med duktiga skådespelare (STELLAN SKARSGÅRD!!!) och en snabb takt. Och historien är förstås grym. Och kläderna är magnifika ur lajvarsynpunkt.
TAkten känns emellanåt lite väl snabb. Det finns så mycket som skall hinnas med att det emellanåt ger ett hastat intryck. Dessutom kommer man inte ifrån att man saknar vissa delar som av nödtvång utelämnats. Dessutom kunde språket med fördel varit äldre svenska, DÅ hade den rätta känslan av medeltid bättre infunnit sig. Sedan kommer man inte undan att vissa delar av filmen helt saknar tal. Känns som bland annat Arns far Magnus haft ett kort manus att lära sig:

-........ [Magnus står och ser medlidsamt på sin son. Säger ingenting. Detta pågår i 10 sekunder. Snabbt klipp till modern som håller om Arn. Klipp tillbaka till Magnus. Sitter bredvid Arn vid en sjö. Säger ingenting.]


Men, slutligen blir betyget ändå högt. Det är på svenska, det är en underbar historia, och det finns ingenting som inte känns som om det inte kunde vara påriktigt. Enskilda skådespelarinsatser förgyller. Och det kommer mera!

4/5 folkungar

[Chali84]

Var och såg denna film av Tim Burton igår. Tänkte slänga ner lite random tankar om den.

Till att börja med så var musiken och sångerna väldigt fina. Johnny Depp (Sweeny Todd)och Helena Bonham Carter (Mrs. Lovett) gjorde väldigt fina roller, men ingenting OMG fantastiskt. Det samma gällde nästan alla andra. Alan Rickman (Judge Turpin), Sasha Baron Cohen (Pirelli) och Ed Sanders (Toby) gjorde även de fina rolltolkningar och de hade också väldigt fina sånger. Cinematografin och kostymerna var väldigt vackert gjorda och satte en väldigt Burton-esque stämming över det hela. Detta var en väldigt Burton-aktigt film sist och slutligen.

Själva berättelsen handlar om en barberare, Sweeny Todd, eller Benjamin Barker som han hette tidigare, som blivit förvisad av Judge Turpin. Judge Turpin så var kär i Benjamin Barkers fru. Efter 15 långa års förvisning så återvänder Barker till London med ett tungt hjärta och ett sinne för hämnd. Han vill även återfå sin dotter Johanna, som Turpin tagit under sin ving som sin skyddsling. Todd så färdades med Anthony Hope, och när deras vägar skiljs så är det inte länge förrän han råkar se Johanna genom ett fönster och kärleken blommar upp.
Todd återvänder till sitt gamla hem och gör bekanntskap med Mrs. Lovett och han flyttar in över hennes affär för att öppna upp sin barberar salong. Där möter han sina gamla bekannta, rak knivarna, och det är inte länge förrän blodet flyter.
Gamla rivaliteter, nya, kärlek, sång och dans, för att inte tala om en gnutta kannibalism och en hel hink med blod gör denna film väldigt sevärd. Den lyckas underhålla, rycka med en och väcka känslor (på många olika sätt) och man kommer att lämna bio-salongen med sånge på hjärnan som man kommer att gå och nynna på länge efteråt.

7½/10 köttpajer

[Ileea]

Jag fick tipset av en vän att gå och se Cloverfield. Vilket jag också gjorde. Vilket jag absolut inte ångrar.

Cloverfield är en speciell film. Den är filmad med handkamera, vilket gör att hela historien känns väldigt äkta och blir mer personlig än vad en vanlig film är. Ibland blir det dock lite för mycket skak och snabba rörelser, vilket gjorde mig lite irriterad. Men bara lite.

Spektaklet börjar på en avskedsfest I New York, då en av huvudpersonerna, Rob, ska flytta till Japan och jobba. En av gästerna, Hud, går då omkring med en filmkamera för att "dokumentera" det hela, samla hälsningar från vännerna och så vidare. Festen blir dock snart avbruten av att någonting händer staden (vill inte avslöja för mycket) och Hud fortsätter att filma det totala kaos som drabbar Manhattan. Förödelse och mystiska händelser, mina vänner.

Cloverfield får faktiskt 9 filmkameror av 10 möjliga.
Ta chansen och se den på bio, för det är där den ska ses!