Egentligen borde jag inte klaga för jag har världens häftigaste praktikplats (som 40 andra sökte, fick jag reda på
). Men att lämna huset kl. 7 på morgonen och inte komma hem förrän kl.7 på kvällen varje dag är tufft. Att spendera fyra timmar på resande fot varje dag är tungt. Och när jag väl kommer hem så är jag oftast helt slutkörd. Jag har tur som har världens finaste pojkvän som tagit på sig att laga mat mer eller mindre varje dag, men det betyder också att jag får dåligt samvete...som om jag inte redan hade tillräckligt dåligt samvete för att han redan betalar alla räkningar.
Men, med lite tur, och en hel massa saatanaperkele så anställer de mig. Och då kunde vi kanske hitta något lite närmare London. Eller så hittar jag något annat. Hur det än blir så blir det nog bra!