När Världen Rämnar

[Miyo]

Elorias klädförråd är inte så våldsamt bra, och vårt gamla förråd är oavsett dött och begravet. Var befinner sig alla kläder numera? Kommer också ihåg att det finns minst ett par stövlar i Elorias ägo...

Själv skulle jag gärna hjälpa till, men har nästan bara mängder av klänningar och kjolar

Dock märker jag nu när jag gräver lite att jag bl.a. har en EXTRA MANTEL, som jag villigt lånar ut - grön filtmantel utan huva. Hittade också en vinröd STRUTHÄTTA, ett par beigebruna LINNEBYXOR med hål på knäna (kan lätt lappas) och en nersmutsad (kaffefläckad) beige TUNIKA, som man nog vill ha en väst till. Samtliga hade jag på Månborgen (), men tunikan syns rätt dåligt då jag också har en halvsöndrig, mörkröd väst på. Västen är väl i teorin också till låns, men den behöver sys ihop här och där för att bli väst igen. Ah, en grön TUNIKA har jag också, och säkert en massa annat i mina hålor.

Har därtill diverse väskor och påsar m.m. m.m. Om nån är intresserad är det nog bara att ta kontakt, lättast via Facebook eller mail minnajo187[at]gmail[.]com om man inte har min tel.nr.

[Elvea]

Linn: Jag har två par byxor som eventuellt kundef unka - ett par gröna linnebyxor som jag egentligen använder till vardags men som är inlajviga, och ett par lite tjockare med förstärkning på knäna som syns på den här bilden: http://www.eloria.fi/galleri/2008/ivs4/ ... j_0007.jpg. Säg till om du/ni är intresserade!

[Chali84]

De flesta kläder för föreningen finns för närvarande vid mitt och Måns här i Korsnäståget.
Vi har försökt sortera igenom de kläder som finns och vi har med oss en del extra kläder, vilka förvisso varierar kraftigt i storlek, men där kan man hitta någonting om man har tur med storlekar.

[Yachiru-chan]

[Chali84]

Det kommer att ordnas en sykväll imorgon, tisdagen den 10.6. kl. 18.00-21.00 vid mitt och Måns här i Korsnäståget. Folk får gärna komma och fixa på sina kläder eller hjälpa till med att göra i ordning de sista vimpel banden för lajvet. Ifall ni behöver en vägbeskrivning så är det att ta kontakt med mig, antingen per telefon, PM eller mail.

Välkomna!

[meamela]

Är det någon som har en liten väska som man skulle få kunna låna till lajvet?

[Miyo]

Eventuellt... Jag tar med flera väskor till lajvet, men är ännu osäker vilken/vilka jag vill ha själv.

[Yachiru-chan]

Emma, jag har en väska (som jag lånat av Minna) som inte kommer att komma till användning, så du kan säkert ta den om Minna är okej med det?

[Elvea]

Jag tar med byxorna!

[Judith]

Jaha... Det tog en 12 timmars sömn och 8 timmar i arbetet innan jag började känna mig som mig själv igen. När jag steg upp i morse kändes det som om någon slagit mig i huvudet med en klubba och dragit mig baklänges genom ett kvisthål.


Tack Iria, för dit orubbliga svärd, din nyfikna näsa du ständigt satte i blöt, ditt muntra humör, för historien om hur vi hittade nyckeln till befälets mjödförråd, allt vänskapligt käbbel, ditt sällskap och din värme under kalla nätter.

Orivar, din fördömde fähund. Jag tyckte ju om dig. Må du för evigt brinna i Imons eldar.

Felir, jag kan se hur sönderbruten du är. Förlåt mina svordomar då du väckte oss i natten. Jag tar dig under mina vingars beskydd, må så vara att stormar och regn har trasat sönder dem.

Tack till byborna, ni var så levande, så färgglada, så ljusa. Så minns jag er åtminstone.

Tack för maten, vår buttra herr kock

Min syster Xalenna, jag förlåter dig allt, på någon nivå kanske jag redan hade gjort det. Lev väl och önska mig lycka med det jag ämnar företa mig.

Ädlingarna från Worissa, ni var så härliga, så hårt ni höll på er påhittade historia (ja, min mördade farbror var till större nytta död än levande). Aldrig hade jag önskat er något ont. Jag kan inte längre hålla mitt löfte om att utelämna era sanna namn i min rapport, förlåt mig
Förlåt mig att jag misslyckades följa er tryggt till gränsen.

Tack till spelledarna som bjöd in oss till en annan värld, till ett annat liv.



Ylviána Eturia, korpral i Dariocs armé, dotter till grevehuset Eturia
Tackar för sig

[Elvea]

Tack till Julia, för ett så fint och varmt och minnesvärt slut på mitt lajv, för att hon gav Shiel ett litet mål på vägen mot ett liv med nån form av ny mening i, och för hur ditt ansikte lyste upp då du fick frågan ifall du skulle följa med hen till närmaste vindtempel.
Tack till Stefan, som fick Shiel att känna sig trygg i byn, och för att Iliath inte blev arg på hen då hon beslöt sig för att inte ge upp sitt liv, trots allt.
Tack till Måns, för att du var Shiels vän.
Tack till Ben för fint motspelande, och för indiskussioner om vad som skett.
Tack till Conny för diskussionen vid brunnen och dedär blyga leendena efter festen, och för att du lyssnade.
Tack till Vicke för maten! Nuff said!
Tycker också att alla nybörjare och nästannybörjare förtjänar en rungande applåd, och spelledarna likaså! Hurra!

[Gary L Grape]

Först och främst ett stort tack till spelledarna Calle och Kevin för att ni gav mig ganska fria händer att utveckla mina idéer!

Jag har fortfarande inte riktigt smält allting, och jag har ett svårt fall av lajvkrapula den här gången. Men några tack och andra kommentarer vill jag ändå komma med. Och jag måste poängtera att det är jag själv som tackar och kommenterar, inte Orivar eftersom han i stort sett utnyttjade alla för sina egna syften. Orivar skulle nog dessutom knappast tacka någon alls, han tyckte nog att han klarade sig bra själv...

Precis som Judith måste jag tacka byborna för att ni gjorde så byn kändes levande och verklig. Storbonden och hans fru som var så vänliga och alltid gick bra att resonera med, barnen som uppförde sig som barn ska och lekte och sprang omkring, den gamla tanten (som till och med fick Orivar att ta en skorpa). Ja, till alla som medverkade till den stämning som rådde i byn. Även väsen och underhållare. Och tack till kocken för den mycket goda maten. "Dränggröten" fick mig dessutom att dra på smilbanden varje gång jag tänkte på den...

Handelskvinnan som sålde kopparkärlet åt mig, det innebar en sak mindre att tänka på, eftersom jag fick tag i något som jag kunde offra åt Imon, så jag kunde fokusera på att spela mitt spel i fred.

Väsenjägaren. Du kändes som en ärlig och uppriktig person som det kunde vara bra att ha på sin sida om det skulle bli komplikationer.

De båda shamanerna, även om den ena visade sig vara något av en bluff. Och det var en mycket mäktig scen när Xalenna avslöjade honom. En av de händelser jag kommer att minnas länge. Det var dessutom mycket frustrerande för Orivar att inte komma åt Felír för att hon nästan oavbrutet fanns vid hans sida.

Soldaterna från Darioc. Inte hade jag väntat mig att Dariocs soldater skulle resonera med soldater från Wor'issa utan några komplikationer. Och själv tyckte jag också om Ylviána, medan Orivar bara utnyttjade henne, som han utnyttjade alla andra som han råkade på.

Historieberättaren. Ja-a, vad kan man säga...jag kunde aldrig riktigt veta om du skulle nacka Orivar eller kronprinsparet, men skulle jag spela om pengar skulle jag troligen ha satsat en slant på att det var Orivar som inte skulle överleva.

Theame. Inte hade jag väntat mig att det skulle finnas utrymme för någon romantik på det här lajvet, om man nu kan kalla det för romantik... Jag trodde hur som helst inte jag skulle hinna med nåt sånt. Vi får se vad Orivar och hon kan hitta på tillsammans...

Felír, Alécki och Ivína. Jag tyckte otroligt mycket om att spela mot er alla tre. Jag hade förstås väntat mig att vi från Wor'issa skulle ha mycket att göra med varann, men att det skulle vara fullt så här givande hade jag nog inte riktigt väntat mig. Tack! Och förlåt...

Jag instämmer också av hela mitt hjärta i Linns applåd

/Henrik

[Darulf]

Tack;
..till mina meddrängar Troy och Tobias. Ni är värda betydligt mer beröm än Bure någonsin skulle ha givit er.
... till alla som hoppade in och hjälpte till så att festmåltiden blev så gott som i tid (! Vilket den faktiskt var. Skulle per avtal komma först kl.20.).
...till Conny som var både praktiskt hjälpsam med att diska grytor och sådant och dessutom jättebra att spela full mot. Tillsammans gjorde vi och Kevin en dynamisk ranglig trio! Kunde ha lajvat nästan ett helt lajv i "fyllan".
...till storbonden, som kändes som en solid arbetsgivare och dessutom sympatisk (väsendena ta honom...)
... till alla som tog i och verkligen städade och hjälpte till efter lajvet istället för att stå och hänga. Resultatet var att allt det j#vligaste tog betydligt mindre tid i anspråk. Ni är mina hjältar.
...till alla som bidrog med underhållning, för det var ju det som var en av de stora grejerna denna gång.
...till min shoppingassistent Sonja, som cruisade med mig i HalpaHalli och bidrog till att vi lyckades träffa rätt med budgeterade priset sånär som 60 cent.

Bannor;
...till det där illasinnade, bålögda, vindbenta lammdjävulskapet som inte förstod att bli klart i eldgropen. Må Netties hundar tugga i sig det till sista benflisan.

Lärdomar;
... kring antalet filtar. Man.kan.INTE.ha.för.många!!!!
... kring eldfaten för att laga mat i. De är kanon helt enkelt. Men gräset kan nog bli svett under.
... kring spelandet av fylla. Om man hinkar mjöd i samma takt man hinkar sprit, är det plötsligt lätt att låtsas att man fyllnar till. Överraskande lätt. Bra om mjödet inte är för sött, och det kan varieras med ingefärsdrickan (starkspriten).
... kring mat för tiden mellan måltider. Bröd är bra, frukt vore bättre. En låda med äpplen skulle ha rockat fett.

[Ionie]

Felír, hans kungliga höghets, kronprinsens, kammarpage tar och höjer ett glas, och sist och slutligen ger sig högst antagligen av med Xalenna, och förbannar lönnmördaren grovt och djupt i sitt innersta inne, för att han hade livet av kronprinsen och hans nygifte fru... (yea, det var Orivar som gjorde det, I know... Felír trodde det ändå var lönnmördaren )

...medan Jan, o andra sidan, vill tacka vissa folk för en underbar, EXTREMT mind-f*ckande upplevelse;

Kronprins Alécki Issáli, Fredrik: Mitt liv för min prins. Det var ganska lätt att vara din tjänare, du gjorde det uppenbart att du var av högre rang, men ändå en god vän till Felír. Närmare slutet då Felír "sag upp sig" från Aléckis tjänst var något som gjorde Felír lycklig, men ändå tom på insidan. Han lämnade sin bästa vän, och hela sitt liv, bakom sig...

Ivína Sahlídor, Jo: Det är svårt att hitta saker för att tacka dig specifikt, men du var en enorm insats till Fredriks spel, och ert spel tillsammans var så tydligt "vi är bättre människor än ni", vilket var bara downright awesome!

Greve/Fänrik Orivar Ydílin, Henrik: ........sådär rent OFF, så... JÄÄÄÄKLIGT BRA spelat! Du gav mig något ENORMT att spela på, och jag satt i shock, huvudet helt tomt största delen av natten, på grund av det du gjorde... Jag trodde inte att sådant skulle hända, vare sig KUNDE hända, mig, men... Jäklar! TACK för det! Felír skulle ha förbannat dig vid alla elementens namn, skulle han ha fått veta vad Orivar gjorde, men jävlar du, Henrik, spelade BRA! TACK!

Xalenna, Lillemo: ...*suck*... Jaa-a. Du gav Felír ett alternativ, och ett nytt liv. Skulle inte mordet ha skett under natten, skulle det ha varit en så enorm happy ending, att det inte var klokt... Men du var rolig att spela med! Liiiiiite svårt hade jag att skaka av mig känslan av att Timon stod där nära och såg oss gulla, men det är ett personligt problem bara som jag har... Anyhow; du gav honom en orsak att fortsätta även efter att mordet skett. Jag förväntade mig, ärligt talat, att Xalenna skulle ha slagit Felír till, efter allt de varit igenom flere solvarv sedan!

Lönnmördaren/Sagoberättaren Rodéch, Keke: Felír var hela tiden på sin vakt angående Rodéch. Han kunde inte lita på honom, tills det blev klart att adelsparet hade beslutit förlåta och fixa kontrakt med Rodéch. Efter det var det intressant att tala med honom. Han var visare än vad Felír trott. Men Felír förbannade honom ändå i slutet, ty han trodde det var Rodéch som kommit tillbaka för att mörda adlesparet... O, hur fel han hade... Keke, du spelade honom väl. Mystisk, skrämmande, du höll mig hela tiden på mina tår. Loved it!

Storbonden, Stefan: Storbonden verkade så verklig. Så... ja, verklig! Han ville inte släppa in Felír i hans hus beväpnad, han ville inte att det skulle vara vapen vid matbordet... Han brydde sig om byn, och folket i den. Det var vackert att se på, speciellt för en förstagångare!

Väsenjägaren, Ben: Bra gjort med förgiftandet av vattnet! Synd bara så fick ingen av oss ut något ur det... Felír var lite rädd att väsenjägaren skulle ha blivit förbannad på oss då Felír förrådde honom, när dariocs soldater kom och frågade ut oss om giftet....

Jan-Jans underhållare (vars namn jag aldrig fick höra): AWESOME eld-show! I luvs!

BYBORNA: Ni fick byn att kännas verklig! Stort tack till er alla. Barnen som sprang runt och lekte, den lite mer... "speciella"... skogshuggaren, kocken... Ya'll were awesome!

Spelledarna: Tack för ett bra, mind-f*cking äventyr, som såg ut att bli så bra för Felír, men hela hans värld rasade samman... Festen skulle ha kunnat varit liiiiite mer festlig ty stämningen var lite vad den var, men det var inte ert fel... Det var roligt och intressant att spela i en värld, i en by där de bara skall firas en fest, och katten släpar med sig allt fanskap... TACK!

Och sedan, lite vad jag lärt mig ur detta lajv!
SOLKRÄM, SOLKRÄM, SOLKRÄM! Jag brände mitt ansikte något massivt. Är inte så svårt att smörja sitt ansikte snabbt i tältet efter man vaknat, samtidigt man tar eventuella morgonmediciner eller något liknande (så det kan göras i smyg i OFF)...
Jag och Lillemo tog och talades vid före lajvet var våra personliga gränser går. Jag hade inte förväntat mig att våra roller skulle börja sällskapa igen, men bara "just in case" tog vi och talade om vad är okej före vi, som off-personer, börjar få obehag (kramande, kyssande, grovhånglande, att tynga den andre ner i marken och... ja...). Så vi hade en gräns, och vi överskred den aldrig. Något som jag tänkte på att skulle ha varit bra att veta i förväg på Mörka stigars ände, hur Marnamas och Rania hade sitt lilla hålligång, men det var något vi aldrig skulle ha gissat skulle hända i förväg.......
Varma underkläder; långkalsånger, långärmade tröjor, you name it. Har man inte in-lajviga rockar eller något, så kan man ha offiga civilkläder under sina kläder, ifall det blir kallt. Och kallt blev det, fan!
Filtar. Lots and lots of filtar.

IN ALLES: Jag tackar för mig och för Felír, för en awesome upplevelse! Rock on, people!

P.S. Fänrik Ydílin; släng dig i väggen...

[Miyo]

Måste dela med mig av denna låt som tränger djupt in i min och min roll Vaynas upplevelse av helgen: http://open.spotify.com/track/650LAUmhTgHB4DF3orsUhu