"Dandárer! Jag är Krirchtinn tanl Ranakh och jag ska upplysa era själar och rädda er från osanningen!"
ROSOR:
Verkligen svårt, men jag tror min ros går till spelledarna för det massiva arbete de lagt ner. Tack för den detaljerade rekvisitan, tack för att jag till att börja med fick lov att spela Tharisk prästinna och tack Minna för alla samtal om MV under tråkiga skoldagar.
RIS:
Inget ris direkt, men jag skäms lite över att jag snodde åt mig en av de bästa sovplatserna...
OMNÄMNANDEN:
- Pia och Linn, ni behöver inte be om ursäkt för att era roller förgiftade Krirchtinn. Jag hade urkul då jag spelade. Roliga var ju också att jag båda gångerna praktiskt taget betalade för att bli förgiftad. Jag fick sammanlagt fem av de totalt 45 gift- och droglapparna!
- Ida. Tack för drogen... Krirchtinn kunde nog inte ha fått en värre drog än den. Att bli uppfylld av erotiska känslor är inte särskilt trevligt då man avlagt ett kyskhetslöfte.
- En liten ursäkt till Judith, Flinck och Jo för Krirchtinns fysiska närmanden. Hoppas att ingen av er fann det obehagligt off.
- Tack Jo, Nicolina och Maria S. för religionsdiskussionerna. Krirchtinn tyckte mycket om att diskutera, men jag tror att de som hon diskuterade med kanske inte uppskattade det lika mycket.
- Tack Maria I. för din rolls hjälp i en svår stund.
MINNE:
Det fanns många minnesvärda stunder, men en av de trevligaste var kanske då Krirchtinn just hade kommit till värdhuset. Hon hade fått sitt rum, klätt om från sina grovare resekläder till en klänning och sänt en bön till sin Gudinna. Då hon gick ut ur rummet stod hon en stund och betraktade de enkla hedningar som hon skulle leda in på den rätta tron. Att hon knappt hade någon aning om hur "vanligt" folk i Tharien tänkte och än mindre folket av Dandára bekom henne inte. Hon tog ett djupt andetag och började predika, men märkte snart att det nog inte skulle bli så lätt som hon trott. Hon blev avbruten, emotsagd och hånad. Tack alla gäster på Wegskelet för era starka reaktioner.