Ris & Ros- Omertá II

[dragonlady]

Här placeras ris och ros till Omertá II...
själv återkommer jag när lajvkrapulan gått över och jag fått ordning på mina tankar och lite distans från Lucia Gambini...

[Miyo]

ROS

Spelledningen - Alla vill förstås ge rosor åt er, men jag var först här, så det så. Ni är guld värda... och samtidigt vill jag döda er... jäkla ambivalens. Mitt personliga tack speciellt för att ni gav er ordentligt med tid att preppa mig inför min B- och C-roll, även om dessa inte varade särskilt länge.

Min personliga ros till:
Capo Susanne Sandelin (Tina) - Vår syskonrelation fungerade underbart och det var väldigt skönt att du fanns där för Terese/Terhi när hon behövde något.

RIS

- Att få sin roll en dag före är helt enkelt alltför sent. Vet att andra saker kom emellan, så jag slutar tjata om den saken nu.

- De många missarna i informationsflödet; delvis spelledningen emellan under lajvet, och delvis i saker som spelare borde ha fått veta om i god tid före lajvet. Jag förvånades bl.a. av att man blev tvungen att verkligen dra informationen ur SL om varför Undre världen skulle börja där vi började. Jag tror nämligen inte att min (eller någon) karaktär skulle lita till någon sorts gudomlig känsla som säger åt henne att vara vid en viss plats vid en viss tidpunkt "bara för att".


--

Förutom ris och ros skulle jag personligen, även om vi ungefär redan gjorde detta under debriefen, gärna höra kort om vad folks karaktärer handlade om och karaktärernas "high and -low moments", alltså det bästa ögonblicket och det sämsta ögonblicket FÖR KARAKTÄREN (inte spelaren). Nåja, även om ingen annan är intresserad skriver jag härmed av mig med följande: [spelare av Saari-medlemmar lär vara speciellt intresserade av roll #3 *flin*]

Roll #1: Terhi Ranta a.k.a. Sandkornet a.k.a. Terese Sandelin

Viktigaste karaktärsdrag: Girighet
Ställning: Hälare inom Undre Världen; spion för Saari-familjen (syster till capo Sandelin och don Harris fru).

HIGH: Lite svårt eftersom saker gick långsamt utför under lajvet, men det måste nästan vara när jag satt i Firmans bas #2 och trodde mig få 20.000 € in på mitt konto inom kort, innan jag skulle berätta var jag hade gömt en av komponenterna till satellitsystemet. Lugnt satt jag där och SMS:ade adressen till Firmans nya tillhåll och skulle till att ge antal Firmamän på plats åt capo Sandelin, innan situationen ändrades mycket snabbt...

LOW: Jag blev huggen i benet och tvingad att ange gömstället för komponenten eller förblöda. När folk ändå inte hittade komponenten blev jag tvingad att GÅ dit med nyss förbundet ben. Efter att ha såhär blivit mer förödmjukad än i mitt liv blev jag huggen till döds i ett roskisbås. Det sämsta med allt var att jag insåg att det som egentligen hade dödat mig var min egen förbannade girighet.

Roll #2: Mari-Charlotte Saari (f.d. Sandelin)

Ställning: Don Harris fru

HIGH: Hann inte med nåt sånt.

LOW: Att bli dödad i en hiss tillsammans med don Harri, helt oväntat. (OFF: Att det var samma person, "Earl Pearlgrey" (Tume) som dödade min förra karaktär var bara för mycket!)

Roll #3: Carla Saari a.k.a. Pia Svensson

Ställning: CEO för Firmans operation Babushka; Pusher i N.A.T.T.; Tidigare medlem av Saari-familjen (don Harris syster). En kort tid under lajvet undercover i familjen under namnet Pia Svensson.

För de olyckliga som inte hört om saken ännu: Carla Saari gifte sig aldrig med någon ryss, även om detta var den allmänna historien. Det var Carla som skickade de tre lönnmördarna efter don Harri Saari (hon såg samtidigt till att de inte lyckades). Detta var hennes initieringsprov in i Firman N.A.T.T. Hon är därmed även den direkta orsaken till kriget mellan don Harri och hans far. (Gissa varför jag OFF tänkte sjunka genom bordet när jag fick rollen...)

Hann egentligen varken med någon HIGH eller LOW för den här karaktären, men helt OFF var transitionen mellan den lite förvirrade Saari-soldaten Pia Svensson och den okänsliga N.A.T.T.-CEO:n Carla Saari jätterolig att göra som inre spel.

[Elvea]

Här kommer mina ris och rosor, såhär när jag nu äntligen hunnit låta det sjunka in lite

RIS:
- Sena roller. 'nuff said, ni vet redan om det.
- Lite missar vad gäller praktikaliteter, som att nödnumret aldrig skickades ut. Nu behövdes det ju aldrig heller, som tur är, men det var också mest tur.

ROS:
- Stora hav med rosor åt alla spelledare! Verkligt imponerad av allt ni lyckades åstadkomma Speciellt för idéen med kontakterna, mängderna av intriger man hade att spela på, och er förmåga att himla smidigt få in nya roller
- Sen en del personliga rosor: En åt Sanne/Claymould och en åt Petter/Alexander, för härligt motspelande, och för att ni gav mig ännu mer intriger än jag klarade av..! Vidare en stor ros åt Pia/Skorpionen för att jag fick uppleva min första biljakt med dig, för att du kör så säkert som du gör, och för att du orkade med mina hysteriska tjut ;P
- Sen vill jag också ge långskaftade rosor åt Tobbi/Martin och Nicke/Sami - Helt sjukt hur bra ni spelade med tanke på hur få lajv i har i ryggsäcken!

Och allt annat som jag glömt. OCH VI HITTADE BILLINGEEEER NÄNÄNÄÄÄÄ!

[Pia]

Ok, Here goes….
Jag spelade ”Skorpionen” Renate Eugenia Gammelbacka, Undre värld och psykotisk seriemördare. Renate flydde sen till Närpes för att gå under jorden med en HELDEL PENGAR i fickan
VI hittade BILLINGER Weeeeiii!!!!

Min andra roll var Saga Saari.

Ris
- Att min roll kom dagen före lajvet
- När Renate hamnade in på förhör av säkerhetspolisen. Blev jag sittandes OFF nästan 2 timmar på SÖU:s kansli innan förhöret blev av

Ros
- ROSOR Till spelledningen för ett lajv jag sent kommer att glömma, att leva sig in i den undervärlden och i en psykotisk seriemördares sinne! Jag säker bara WOOW! Speciellt tack till dig Vicke, för feedback när jag var i rollskrivningsskedet.
- Många rosor till Undrevärlden; Nine, Ryssen, Stolt, Terhi och Limbo  Roligt att spela med er!
- En bukett mede rosor till dig Linn för att du vågade sitta på med mig under biljakten! Fast jag på riktigt bröt mot lagen en gång….. Vitsi vilken stämning det var, tack!
- En ros till Emil (N.A.T.T) och Sandra för den underhållande ”utfrågningen” av Saarifamiljsmedlemmen (Sandra). Sandra och Emil, ni spelade sååå bra! ”Skorpionen” satt och mös av stämningen …
- Rosor till alla i Saarifamiljen för mafioso stämningen ni hade lyckats skapa! När jag kom in som min andra roll Saga Saari var det en enorm omställning!

Skulle kunna fortsätta i evighet med rosor men det här är vad jag kommer på såhär genast!

Tack, allihop det här var en upplevelse värd att minnas!

[dragonlady]

ok,här kommer ris och ros från Lucia Gambinis håll:
Lucia Gambini,consigliera i Saarifamiljen.

RIS:
-Lucia Gambinis intriger- en av intrigerna slopades pga att en spelare hoppade av,resten löstes på ett kick eller löstes utan nå vidare inblandning av Lucia. Sedan blev det att sitta och fundera på vad man nu skulle göra.
-Lucia Gambinis infonät- Det var svårt att spela en consigliera när hon inte hade något kontaktnät att tala om eller när hon inte visste någonting som hon egentligen borde veta nått om. Det är inte lätt att ge råd när man inte visste nått.

färdigt klagat,nu till...

ROS:
-Spelledarna:ni hade faktist ordnat ett bra lajv!Sist och slutligen.Ideén med telefonerna var utmärkt!
-Don Harri(Anders)(och delvis Tume ),tack för att du dog! När du dog fick jag börja lajva på riktigt och då började det ske saker!
-Capo/Underboss Nieminen,tack för din hjälp med att få Saarifamiljen på fötter igen efter Don Harris död.
-Keith Kenser(Calle).Telefonsamtalen med dig var hur underbara som helst!Guuuuuuuuuud va jag njöt varenda gång jag fick slänga luren i örat på dig

Mera maffialajv åt folket!

Highs: När Lucia upphöjdes från Consigliera till vikarierande Donna.Jösses vad det var kul att domdera och ge order. Hon fick smak för det och även om hon älskar sin far så kommer hon också att vara glad när han vänder fötterna mot himlen:P Och när både Don Gambini och Tony Saari kom till Saarifamiljen och tog över för en liten stund(Tony försökte iaf,men misslyckades)så kände jag faktist ett stygn av vrede."Kom inte hit och domdera,det här är MIN familj,MIN stad.STICK!"

Lows:Eftermiddagen.Inga intriger att spela på för Lucias personliga del,maten var sen,huvudvärk och illamående kom krypande pga hungern och jag var såååå off(inte bara på grund av dig Anders,känn ingen skuld)det här var den mest trögstartade lajv för min egen del som jag varit på(kanske också beroende på att jag hade så mycket annat privat att tänka på också och inte kunde koncentrera mig ordentligt på Gambini.)

[postiljonen]

Eftersom det var ett lajv med många kreativa idéer från SL:s tänkte jag göra en ris o ros-post om spelsystem och arrangemang. Jag har funderat på det här några dagar nu, here it comes

RIS
Lite väl mycket tidsoptimism och småstrul med rollerna. Men det har andra redan kommenterat. inte nåt man dör av.

Sol och mat. Ehm, jag börjar ha svårt att räkna lajven jag varit med på där folk lider av sol och att man glömt att äta och dricka Jag försöker vara hysteriskt noga med att äta etc men det händer ändå alltid att man skjuter upp det då nån intrig plötsligt dyker upp. Det är svårare att lajva när man e hungrig o trött. Jag tycker det kunde vara vanligare med inplanerade matpauser. Jag är ingen vän av offande, men kunde man inte ha vissa inplanerade klockslag då det råder "vapenvila" och man äter IN?? Hur knäppt det än låter, är det faktiskt ett stort ansvar som sätts på spelarna när alla själv ska fixa tid att äta, speciellt i ett lajv med så här högt tempo. Om inte annat har vi själva gång på gång bevisat att vi inte klarar av ansvaret ;P ;P

ROS
massor. många kreativa lösningar jag inte varit med om förr.

Systemet med kontakter fungerade oerhört bra. Uppmuntrade kreativa lösningar. Det blev lite mer som ett bordsrollspel där allt är möjligt. Den där osynliga muren som man ofta känner av i lajv eftersom "det finns ingen som spelar min bror så jag kan inte ringa honom" försvann. För mig var det en väldigt realistisk upplevelse.

Teknik. Kul. Jag pratade i telefon halva dagen =) Och så inspirerade det oss att ta bilder av mordplatsen, natts trappuppgång etc. Jag saknade mitt teleobjektiv

SL följde aktivt med hur grupperna spelade och såg till att det hände saker när det behövdes. Gränsen mellan spelare och SL blev vagare med ständigt återkommande npc:s. Jag är annars en stor vän av spelardrivna lajv, men det fungerade bra med SL:s ständigt vakande öga.

Jag gillade engelska som offspråk i den här genren.

Bra workshop. Effektiv. Mycket matnyttig info. lite dödtid.

Tempo. Slutsatsen av allt var ett oerhört högt tempo. Ibland t.o.m. för högt När jag tänker på det i efterhand inser jag att jag nog aldrig sett så många planer sättas i verket, så många order, så många uppdrag. Det kändes som om alla hade fem egna planer på gång. Galet

//petter