Il Vera Annoi ~ Bland hökar, dundror och bjurgar

[Chali84]

Jag kommer också att bege mig hemmåt på söndagen. Sover också (bred)vid Nettie

[dragonlady]

Det är superlätt att hitta till lajvplatsen(ifall man inte har GPS)
När man svänger av riks8 i Bennäs,sväng INTE åt Jakobstadhållet utan åt vänster.Och så kör man.SÅ småningom kommer man till Purmo.När ni kört förbi Purmo Kyrka(inte svår att missa,den ligger utefter vägen)så är det inte många kilometer kvar.Ni ska hålla utkik efter en skylt till höger där det står Uffes bar(Stinasholmarna),sväng in där och parkera.Kvarnen vi ska lajva i ligger BAKOM Uffes,bara traska över gräsmattan runt husknuten och ni har lajvplatsen precis rakt framför er.

[Miyo]

[Gary L Grape]

[Darulf]

[Gary L Grape]

[Daemonist]

Med andan i halsen såg Briyana på då Seranerna sprang iväg mot skogen med blodfläckade klingor. Tre stycken låg döda, flera skadade. Det var då hon noterade något som låg på marken - en bit papper. Hon tänkte för sig själv att det måste vara pappret som det stackars budet kommit med. Det fick inte hamna i fel händer, så hon plockade upp det och hjälpte till att dra in de skadade och stupade.

Väl inne såg hon närmade på pappret och insåg att detta var ett förseglat brev, med vad som såg ut som ett Seranskt sigill. Hon bröt upp brevet och läste med rynkad panna. Med förvåningen kom att utbryta i förskräckelse, och det var med smått skälvande händer som hon räckte brevet till Danas, Bjurgarnas ledare. Han läste brevet under ett par sekunder och för varje sekund som förflöt förvreds hans ansikte mer och mer i en grimas av vrede. Med en röst värdig vilken bjurg som helst röt han:
"Allihopa ut! Vi måste härifrån!"

Det var inte förrän han visade brevet åt Eilginn Kern - nu djupt försjunken i tankar om hans tydliga fall för pesten - som det gick upp för revolutionärerna exakt hur världsomvälvande detta brev egentligen var.

***

Rothos såg sig om över axeln. De hade nu kommit en rejäl bit bort från Lenorianerna, och ingen verkade ha följt efter dem. Han signalerade åt de två spionerna att de skulle stanna en kort stund och hämta andan.
Allt hade gått rakt åt skogen. Vem hade kunnat ana att Javennerna skulle blanda sig i det hela? Han önskade att den förbannade kuriren hade fallit i en älv och drunknat. Men nu låg han död, och pappret han burit på var borta. Detta skulle bli svårt, men inte omöjligt…fast Högste Talföraren skulle inte bli glad att höra om det hela. Trots allt detta hade han åtminstone kvar brevet, så planen kunde fortgå…
Men när han kände efter i sin stövel insåg han med en förskräckelse som högg rakt i hjärtat att brevet inte fanns kvar.

Hans svordomar ekade genom skogen och han bad till stjärnorna att den som hade brevet fortfarande skulle vara kvar. Tillsammans med de två spionerna som utbytte otydbara blickar började han springa tillbaka den väg som de just kommit. Om inte brevet kunde hittas skulle detta bli ytterst otrevligt.

***

I ett skogsbryn satt en ensam, vilsen Javenn och höll tillbaka tårarna. Hennes syster hade skurits ner av Seranerna tillsammans med hennes nyfunne bror. Inte nog med att Seranerna önskade livet ur henne - Lenorierna litade inte på henne, Söderlänningarna skulle knappast låta henne leva, och nu skulle hon också vara jagad av sitt eget folk. Hon visste att hon inte kunde resa längre med flickorna och utsätta dem för fara. Nej, hon måste ge sig av.

Men var i hela denna värld fanns det plats för någon som hon?

***

Framåt stegade de, sakta med säkert. Harrin, Rodrigo och Vordran. Det skulle inte bli enkelt att nå deras mål - Magikernas skog låg långt bakom Drakkarilinjerna, i Hertigdömet Kern. Eller, det som en gång varit Kern. Det skulle bli en lång resa, men med lite hjälp av Rodrigos kontakter, skulle de förhoppningsvis kunna ta sig genom Drakkariterritoriet utan större förhinder. De gick med hopp - hopp om att kunna ta sig från de värsta stridigheterna. Men ständigt i Harrins sinne snurrade tankar om Velyania. Var var hon? Kunde pestmagikern verkligen litas på?

Denna fråga snurrade även i Velyanias huvud. Det var en stor risk att ta - men hon hade inte många val. Pesten växte sig allt starkare i henne ju längre tiden gick, och denna kvinna som de tillfångatagit var nu hennes enda hopp.
De vandrade genom skogen, samma väg som de kommit i tystnad. Plötsligt visslade det till i luften, och en pil genomborrade ett träd precis intill Velyania. En röst bröt genom tystnaden.

"Trak! Tokar am annar iilgar!"

Framför dem i mörkret uppenbarade sig fyra stycken mörka skepnader. I vad som Velyania trodde var hennes sista stund fanns en enda tanke utkristalliserad.

"Må evighetsporten ta dig, Djungan av Kern."

***

Och långt borta i öster stod en något berusad Senator och försökte tyda texten på pappret han höll i. När det äntligen gick upp ett ljus för honom hoppade han till och utbrast:
"De accepterar! Sänd ut bud att staden skall fritas!"
Budes möttes av ett jubel från de övriga festande, som hittills stått och lyssnat på de två som gått och ramlat in på västfolkens möte. Det konstaterades bland festdeltagarna att de sannerligen var besynnerliga dit i väster - men att de säkert kunde lära sig lite livsnjutning de med. Även om den stackars förvirrade mannen som mitt i allt ramlat genom demondörren verkligen inte hade verkat vara på festhumör. Men med lite väl valda brygder skulle väl även han känna sig som hemma…



---------------------------------------------
Bilder i högresolution

Gruppbild för BHDB
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/bhdb.jpg

Äventyrarna
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... yrarna.jpg
Harrin
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... harrin.jpg
Velyania
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... lyania.jpg
Rodrigo
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... odrigo.jpg
Vordran
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... ordran.jpg
Iilva ab Rido Gadal
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/iilva.jpg

Aida, gårdsägarinnan
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/aida.jpg

Röda Bjurgarna
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... rgarna.jpg
Danas, ledaren
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/danas.jpg
Briyana
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... riyana.jpg
Heiskel
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... eiskel.jpg
Varg
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/varg.jpg

Silverhökarna
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... okarna.jpg
Eilginn Kern, ledaren
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... ilginn.jpg
Kél
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/kel.jpg
Sigmi
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/sigmi.jpg
Vidja
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/vidja.jpg

Smygande Dundrorna
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... drorna.jpg
Anemmari, ledaren
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... emmari.jpg
Divmea
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... divmea.jpg
Aienna
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... aienna.jpg

Rothos
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... rothos.jpg
Maerol
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BH ... maerol.jpg
Fligu
http://www.chimericstudios.com/Annoi/BHDB_mod/fligu.jpg

[Daemonist]

Så var lajvet över.

Jag tackar alla deltagare å det yttersta - det var trots allt ni som gjorde det hela till vad det blev av det. Vill även tacka medspelledarna Ludde och Jan utan vilka lajvet nog inte skulle ha blivit så bra som det blev.

De första stegen mot Lenoris frihet har tagits, och om de bär mot en ljusare framtid återstår att se. Många viljor, många ambitioner och många förhoppningar drar åt olika håll. Vem är starkast? Vem är slugast? Vem står i slutändan som segrare? Det kan endast framtiden utvisa...

Feedbackformulär kommer att skickas ut till alla deltagare, så kolla er mail. Ifall någon vill ha bilder på sig själva i ursprungsresolution är det bara att säga till! Kommer att lägga upp ett antal bilder till som var väldigt snygga - de som är här ovanför är för att representera varje spelare. Det var allt för mig, så tills nästa gång:

Fahra do Lenoria!

[Elvea]

Bästa menidiath-lajvet för min del hittills Tack till alla SL i olika former och alla motspelare!
Speciellt vill jag nämna Pia, Minna, Vicke och Zacharias:
För lyckan i att få återfinna en egenvald lillasyster och för att jag tack vare dig fick chansen att spela en femtonåring;
För flera fina drakkari-seran-moments och för att du faktiskt var ärlig då du sa att du ville hjälpa;
För ett fint spelat förhållande och för minnesvärda avskedsfraser;
och För att jag fick ut lite aggressioner mot dig, då Miyva inte fanns på plats och kunde gorma i mitt ställe. I sanning - må evighetsporten ta dig, Djungan av Kern.

(vid Pethoso, vad snygga ni är)

[Vivi]

[Adaira]

[Gary L Grape]

[Ileea]

För det första: Tack. Till er alla. Jag är glad över att jag fick bära havsfararhuvudduken.

För det andra: Fy farao vad vi är snygga. Kanske de bästa karaktärsfotona någonsin.

Och förstås: Fahra do Lenoria! Den som säger något annat får känna Briyanas svärdsklinga mot halsen.

[Darulf]

För Harrins räkning vill jag tacka alla spelare och i synnerhet spelledningen för ett intressant stycke lajv!

Rosor:
- Linn: Du var bra som Velyania, scenen med uppbråttet var guld. Tro inte att han inte skulle vara rakt genom frontlinjen och tillbaka för att hämta dig. Harrin är just en sådan person.
- Erik & Dick: Svårt att veta vem man kunde lita på denna gång, eftersom alla hade egen agenda. Men ni var klippor båda två. Kommer speciellt ihåg scenen när vi talade med Filip och funderade hur man skulle bäst bekämpa Drakkaristyrkorna. Tanken att dra mot besvärjarnas skog kan senare visa sig mycket intressant.
-Simon: Teatervan nybörjare huh? Många rosor till dig för rollen. Den kändes solid att spela mot och dina historier var medryckande!
-Minna: Passligt snoffsig. Harrin lägger aldrig hand på värnlösa kvinnor, men hade han det hade det varit ett nöje att tvinga sanningen ur dig. Skall bli intressant att se vad framtiden utbringar.

Ris:
- Att jag inte lär mig. Man får ut precis vad man lägger in i ett lajv. Om man är aktiv så händer det mera intressanta saker. Måste bli bättre igen att ta för mig. Att karaktären var skadad och trött går inte att göra åt, men man kan defenitivt interagera trots det.
- Rådd. Kändes emellanåt mer än tillräckligt kaotiskt. Spelupplägget var visserligen gjort så, men ändå. Enda sättet att råda bot på det är med längre lajv. Risken för döda stunder blir då också mer påtaglig.
- Tidtabell. Det tycks ha blivit kutym att lajven kommer igång mycket senare än vad det är tänkt. Inte bra. Med tanke på att vi är många på plats, torde vi hinna göra massor ifall vi hjälps åt. Det var speciellt spelargenomgångarna som tog tid denna gång. Den gemensamma: detta är läget + reglerna kan nog hållas, men individuellt torde hållas till minimum. Anser jag iallafall.

[jan]

skoj! och pia e du säker att du menar may the Sars guide you?
tack för ett fint lajv och ser fram emot javenna fest!