Spelledar-fällor

[Sorcerer]

Denna fråga har funnits som ett evigt diskussionsämne, har jag på känn....
Så varför inte dra hit den?

Railroading inom bordsrollspel.... Yay or nay?

[Miyo]

Nay!

Jag uppfattar det som att railroading är ett ännu allvarligare fenomen i bordsrollspel än i lajv. För det första märks det ofta bättre, eftersom SL hela tiden kan ta kontrollen. För det andra har man (i min åsikt) som spelare mycket svårare att ta egna initiativ, eftersom man får färre stimuli än i lajv, och om SL bara ger ett enda alternativ så måste man i princip köra på det.

[Sorcerer]

Njaa, railroading behöver inte alltid märkas.
Jag har varit med om en variant som jag för enkelhetens skull kallar "Ska vi gå igenom Bergen, Skogen eller Slätten för att komma till Slottet?"

Det innebär att spelarna presenteras med åtmisntone 3 olika alternativ, som slutligen leder till samma resultat, oberoende vilket alternativ de väljer. Från en spelares perspektiv kan detta verka som att de tog ett självständigt val, trots att de kanske inte alls har insett att de blev railroadade.

Själv är jag kluven inför den frågan. För å ena sidan, som Miyo konstaterar så minskar det på friheten som man vill ge spelare och kan ge dem en känsla av "Varför ens bry mig om att utforska världen?". Jag har själv spelat sessioner där jag känner att jag inte alls behövs, för storyn drivs ju ändå framåt utan att jag gör något.

Å andra sidan....
Vad om storyn stannar? Låt oss säga t.ex att spelarna bara bestämmer sig för att sitta hela sessionen vid en taverna och dricka sig fulla? Eller varje gång man frågar vad de vill göra så möts man av ett "Ehhh.... Jag vet nu inte..." från alla spelare.

[dragonlady]

Jag har spelat för Jan som har gett sina spelare i princip full frihet att göra vad vi vill. Och det funkar hur bra som helst!Om man bara sitter overksam och bara säger "jag vet inte" SKA man inte vara med i ett bordsrollspel utan sitta och se på istället. Jag tycker våra äventyr i Jans D&D är händelserika och roliga och på passliga tillfällen så sticker Jan in ett monster eller liknade...retfulla(Damen,hrmhrm)saker.

Jag säger också Nej till railroading

[Alikai]

Själv tycker jag också att man skall undvika railroading, men det skadar i mina ögon inte att ha en "main quest" i bakgrunden. Själv har jag gjort så att jag har gett alla karaktärer i uppgift att söka efter magiska föremål, men det är helt upp till spelarna när, var och i vilken ordning de gör allt och hur mycket annat de hittar på där emellan.

[Sorcerer]

[JazonMaxuz]

Jag har själv just börjat dra lite eget DD åt några av mina vänner och höll själv lite på att falla de fällorna som ni har skrivit hit tidigare: för "stor" story, lite väl mycket pressande o.s.v. Jag har försökt hitta saker som påverkar och kan driva karaktärerna bortom "main quest" som de får själva följa upp om de vill, tycker de får mera frihet på så vis.

Railroading brukar jag själv gömma genom att fråga vad de vill göra och "för det mesta fungerar det som de försöker", hittils iallafall har storyn inte stannat för att någon inte visste vad de skulle göra.
Exempelvis i förra sessionen jag drog botchade den ena spelaren när en sten i grotten de utforskade föll ur taket och blev paranoid att grottan skulle rasa igen. Senare när det för spelarna blev tidsbrist-off och jag var tvungen att sluta sessionen snabbt (huvudbossen som skulle tas levande tillbaka till närmaste stad hade just släpats ut ur grottan) fick jag grottan att rasa ihop ovanpå dem medans de jagades av grottans miniboss, vilket blev för dem ett intensivt och spännande slut på sessionen.
Sist och slutligen så har jag inget emot railroading, ibland kan det vara helt nödvändigt om storyn stannar men annars tycker jag att det är bättre som spelarna själva får göra saker lite som de vill och i sin egen ordning.

SJälv håller jag med er alla att det skall vara roligt, min egen kampanj innehåller en del humor (mest mina spelare som uppfattar saker som roliga som jag inte har tänkt mej som roliga ) men är ändå ganska seriös.